Andra länders regeringar måste stödja existerande rättsliga mekanismer, utveckla nya nationella och internationella processer och använda sig av universell behörighet för att ställa Rysslands trupper till svars för anfallskriget och krigsförbrytelser i Ukraina.
I februari 2022 inledde Ryssland ett fullskaligt anfallskrig mot Ukraina. I ett års tid har de ryska trupperna gjort sig skyldiga till otaliga krigsförbrytelser och brott mot internationell humanitär rätt. Det internationella samfundet har en plikt att se till att de skyldiga står till svars för sina gärningar och att offren får ersättningar.
Andra länders regeringar måste stödja existerande rättsliga mekanismer, men också utveckla nya sådana, så som FN:s råd för mänskliga rättigheter gjorde i mars 2022, då den inrättade en kommission med uppgift att utreda händelserna i Ukraina. Nya rättsliga mekanismer har potential att stärka det internationella rättssystemet och möjliggör både utredningar av anfallskriget och såväl som av tiotusentals krigsförbrytelser. På grund av rättsliga begränsningar kan den internationella brottsdomstolen just nu inte ta anfallskriget upp till behandling.
“Det internationella samfundet måste försäkra sig om att de rättsliga mekanismerna fungerar och att de som är ansvariga för anfallskriget och krisförbytelserna ställs till svars för sina handlingar. Det här innebär till exempel att utreda ledande officerare och civila ledare,” säger Amnesty Internationals generalsekreterare Agnès Callamard.
Det är viktigt att utredningarna inte bara omfattar dem i främsta ledet, utan sträcker sig högre upp i kommandokedjan. De komplicerade krigsbrottsrättegångarna måste vara internationellt erkända, de måste följa principerna för rättvisa rättegångar och ta i beaktande brottsoffer och deras behov.
Ukraina har inte ratificerat Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen ICC. Världens länder bör uppmuntra Ukraina att ratificera stadgan, för att landets nationella lagar ska vara förenliga med folkrätten och samarbetet med ICC kunde fungera så effektivt som möjligt.
Andra länders regeringar bör också använda sig av universell behörighet, alltså ställa personer som gjort sig skyldiga till krigsförbrytelser inför rätta i sina egna nationella domstolar för att främja att ukrainarna får upprättelse.
Ett år av förstörelse och besinningslöst våld
De ryska trupperna har gjort sig skyldiga till krigsförbytelser och brott mot internationell humanitär rätt, så som utomrättsliga avrättningar, förstörelse av civila mål samt fördrivning och tvångsförflyttning av civila. Tiotusentals personer uppskattas ha blivit offer för krigsbrytelserna.
Civila har konstant utsatts för anfall, och attackerna har lett till störningar i el- och värmedistributionen. Människorna som lever i ryskockuperade områden är i behov av hälsovård, men ges inte möjlighet att förflytta sig till ukrainska områden. Utdelningen av humanitär hjälp måste ske i samarbete med Ukrainas medborgarsamhälle och måste ta i beaktande de mest utsatta, så som äldre, personer med funktionsnedsättning och barn.
Amnesty har utrett och dokumenterat de ryska truppernas krigsförbrytelser och brott mot internationell humanitär rätt från och med krigets första dagar. Dessa omfattar bland annat utomrättsliga avrättningar, godtyckliga attacker mot civila mål och användning av förbjuden klusterammunition. Du hittar alla rapporter och publikationer här.