Rätt till social trygghet
Rätten till social trygghet och en tillräcklig levnadsstandard är mänskliga rättigheter som tryggas av internationell rätt och i grundlagen. I Finland finns en anmärkningsvärd mängd människor som lever i en situation där dessa rättigheter inte uppfylls.
Med ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter avses mänskliga rättigheter som skapar förutsättningar för ett människovärdigt liv. Till dessa hör exempelvis rätt till mat och vatten, rätt till inlärning och arbete, rätt till hälsa – samt rätt till social trygghet.
Enligt en uppskattning av Institutet för hälsa och välfärd får omkring 650 000 personer i Finland kämpa med sin grundläggande försörjning.
Otillräcklig grundtrygghet kan innebära
- en situation där en människa inte kan använda sig av systemet för social trygghet eller inte kan söka ansöka om sådana sociala förmåner som denne är berättigad till.
- en alltför låg nivå på sociala förmåner. Nivån borde vara tillräcklig för att möjliggöra förverkligandet av alla ekonomiska och sociala rättigheter: boende, studier, tillräcklig föda – och ett människovärdigt liv som en del av samhället.
Den sociala tryggheten spelar en viktig roll i att minska fattigdom, öka tillhörighetskänslan i samhället och motverka marginalisering, eftersom dess avsikt är att fördela resurser till dem som behöver hjälp.
Enligt FN:s internationella konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter förutsätts staten jobba för att uppfylla medborgarnas ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter fullt ut. Finland ratificerade konventionen år 1976.
Hur jobbar Amnesty för en tillräcklig nivå på sociala tryggheten?
År 2021 publicerade Amnesty och Förbundet för mänskliga rättigheter en utredning om Finlands alltför låga nivå på grundtryggheten, eftersom Finland upprepade gånger prickats av människorättsorgan på grund av detta. Rapporten visar att rätten till social trygghet och en nöjaktig levnadsstandard inte uppfylls för en anmärkningsvärd mängd människor i Finland.
Finlands otillräckliga grundtrygghet
Finlands grundtrygghet är otillräcklig. Brist på pengar för mat och medicin är vardag för många. Stödsystemet är komplicerat och uttröttande.
Bekanta dig med rapporten av Amnesty och Förbundet för mänskliga rättigheter som publicerades i augusti 2021.
Amnesty kräver att regeringen förnyar sitt system för social trygghet, så att alla kan ha förutsättningar för ett människovärdigt liv. Reformen måste utgå från forskningsrön och ta i beaktande marginaliserade människogrupper och personer i sårbar ställning.
Vad innebär social trygghet?
Med grundtrygghet avses en miniminivå av sociala förmåner, som har en lägre nivå än de inkomstrelaterade förmånerna. Med förmåner inom socialt grundskydd avses exempelvis miniminivån på arbetslöshetsersättning, familjeförmåner, pensioner, förmåner under sjukdomstid och studiepenning. Grundtryggheten kompletteras av bostadsbidrag och utkomststöd.
Grundtryggheten borde – som namnet antyder – vara ett skyddsnät som tryggar en rimlig levnadsstandard för dem vars inkomster annars inte räcker till. Förmånernas otillräckliga nivå och svåråtkomlighet har tvingat allt fler att ty sig till utkomstskydd, vars avsikt är att tillfälligt och i sista hand bistå en person i överraskande och särskilda situationer. Utkomstskyddet har ändå blivit en permanent del av mångas uppehälle.
Vad har Finland fått kritik för?
Uppfyllandet av konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter övervakas av en FN-kommitté, som slår fast att stater är skyldiga att trygga den sociala grundtrygghetens tillgänglighet och omfattning. Senast i mars konstaterade kommittén att Finland har en otillräcklig nivå på grundtryggheten i förhållande till avtalets förpliktelser. Därför förutsätter kommittén att Finland påskyndar sin rapportering och år 2023 redogör för hur man förverkligat kommitténs rekommendationer kring förbättring av grundtryggheten.
Kommittén konstaterade att regeringen Sipiläs nedskärningar under åren 2015–2019 ledde till att den sociala grundtryggheten sjönk till en nivå som inte garanterar uppfyllandet av mänskliga rättigheter. Kommittén oroade sig också över att försämringarna i förmåner riktats mot utsatta grupper.
Europeiska kommittén för sociala rättigheter har också upprepade gånger prickat Finland för grundtrygghetens otillräckliga nivå. Dessutom har en inhemsk grupp som utvärderar grundtryggheten konstaterat att utkomstnivån för personer som är beroende av grundtrygghetsförmåner är otillräcklig för att täcka rimlig minimikonsumtion.
Tilläggsuppgifter för media:
Vilma Vuorio
Informatör
t.+358 40 833 1532
vilma.vuorio@amnesty.fi