Företagsansvar

I dagens värld besitter företagen mycket makt: av världens hundra största ekonomier är 51 företag, medan 49 är stater. Exempelvis är Microsofts omsättning många gånger större än Finlands bruttonationalprodukt. På grund av sin storlek har de multinationella företagen blivit jättelika aktörer och påverkare – också när det kommer till människorättsfrågor.

Företagens inflytelse är på många sätt positiv: de skapar arbetsplatser, ekonomiska möjligheter och upprätthåller offentlig service genom skatteintäkter. De kan emellertid också kränka mänskliga rättigheter i stater där myndigheterna inte ingriper i oegentligheter på grund av företagens ekonomiska betydelse. Företagen kan exempelvis ingå i en kedja av underleverantörer, där det förekommer inhumana arbetsförhållanden eller verksamhet som förorenar miljön.

Företag, stater och mänskliga rättigheter

Människorättskonventioner är mellanstatliga avtal som förpliktar länder att främja och skydda mänskliga rättigheter. Företagens roll var länge oklar: vem har ansvar för företagens människorättskränkningar, ifall människorättskonventionerna uttryckligen berör stater?

År 2011 trädde FN:s vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter (UNGP) i kraft som klargjorde ansvarsfördelningen mellan företag och stater. Enligt principerna är stater förpliktade att skydda och främja mänskliga rättigheter, medan företag har ansvar för att respektera de mänskliga rättigheterna.

Enligt principerna kan företag göra sig skyldiga till människorättskränkningar, även om de skulle agera lagenligt i ett specifikt land. Enligt avtalet måste företagen känna till sin inverkan på de mänskliga rättigheterna och jobba för att förebygga negativa konsekvenser som kan uppstå i samband med verksamheten.

Lagen om företagsansvar

Amnesty har som mål att de ovannämnda principerna blir en del av bindande lagstiftning. Just nu planeras olika lagar om företagsansvar bland annat inom EU och i Finland, och den finländska regeringen har åtagit sig att införa en nationell lag om företagsansvar som utgår från UNGP-principerna.

En lyckad lag om företagsansvar tar i beaktande:

• Aktsamhetsplikten: alla företag bör ha adekvata processer för att känna igen, motverka och minska verksamhetens negativa konsekvenser för mänskliga rättigheter.
• Ansvar för verksamheten: stater och personer som utsatts för människorättskränkningar måste kunna ställa företag till svars.
• Skadeståndsansvar: personer som utsätts för människorättskränkningar måste få söka rättvisa och företagen bör ersätta skadorna som de orsakat.
• Överstatlighet: företagen är verksamma i en global värld, och för att lagen om företagsansvar ska vara effektiv och skydda mänskliga rättigheter måste den fungera också på ett överstatligt plan.

Vad gör Amnesty?

Amnesty utreder och avslöjar människorättskränkningar som har att göra med företagsverksamhet. Vi har bland annat krävt att Shell betalar ersättningar för den miljöförstörelse som bolaget orsakat i Nigeria, samt att japanska bryggeriet Kirin slutar ge ekonomiskt stöd till Myanmars armé. Därtill har vi drivit kampanj för arbetarnas rättigheter i kongolesiska koboltgruvor.

Amnestys mål är att FN:s principer om företag och mänskliga rättigheter blir rättsligt bindande överallt i världen. Företagens människorättsansvar ska inte grunda sig på frivillighet, utan de måste förpliktas att respektera mänskliga rättigheter.

I Europa har exempelvis Frankrike och Schweiz nationella lagar om företagsansvar. I Finland har Amnesty fört kampanj för nationell lagstiftning om företagsansvar, för att göra det obligatoriskt för företag att respektera mänskliga rättigheter.

Företagsverksamhet som respekterar mänskliga rättigheter gynnar alla: oetiska underleverantörskedjor, inhumana arbetsomständigheter och besparingar på bekostnad av miljön förvränger konkurrensen och försvårar verksamheten för de företag som agerar ansvarsfullt.