Abort

Abort, alltså avbrytande av graviditet, är en central del av den reproduktiva hälsovården. Den är också en av de mest omdebatterade mänskliga rättigheterna ute i världen. Även om abort är en grundläggande mänsklig rättighet har gravida personer inte alltid tillgång till trygga och lagliga ingrepp.

Att tillåta abort är att försvara kvinnors, flickors och gravida personers rättigheter. Enligt den kommitté som övervakar FN:s kvinnokonvention är lagar som begränsar aborträtten diskriminerande mot kvinnor.

Hur arbetar Amnesty för aborträtten?

Rätten till trygg och laglig abort är en människlig rättighet. Enligt Amnesty bör alla ha rätt att bestämma över sin egen kropp och rätt att själv ta beslut om vare sig man önskar få barn eller inte, och vid vilken tidpunkt.

Amnesty tar inte ställning till den etiska diskussionen om när livet börjar. Amnestys ståndpunkt kring abort utgår från internationell rätt och praxis, som slår fast att mänskliga rättigheter åtnjuts från födseln, inte före det. Den internationella rätten tar alltså ingen ställning till rättigheterna för ett foster eller ett embryo.

Amnestys arbete utgår från omfattande utredningar kring abortläget i olika länder. På basis av dem lägger vi fram konkreta förslag till regeringar och myndigheter gällande aborträtten. I kampanjarbetet ingår också människorättsfostran och spridning av information om abort, samt stöd för personer som blivit utsatta för människorättskränkningar.

Ett exempel: El Salvador och María Teresa Rivera

När en stor del av världen så småningom övergick till liberalare lagstiftning, tog El Salvador ett stort kliv bakåt år 1998. Landet, som tidigare tillåtit avbrytandet av graviditet, tog beslutet att kriminalisera abort under alla omständigheter. Beslutet påverkades av påtryckningar från den katolska kyrkan och konservativa grupper.

Efter kriminaliseringen av abort har också personer som drabbats av komplikationer under graviditeten blivit brottsmisstänkta. En av dem är María Teresa Rivera, som fick missfall och dömdes till 40 års fängelse för grovt mord år 2012.

María Teresa satt inne i över fyra år. År 2016 togs hennes dom upp till ny förhandling, tack vare den internationella uppmärksamhet som väcktes kring fallet genom Amnestys och andra organisationers kampanjarbete. María Teresa frigavs på grund av bristfälligt bevismaterial.

Rädslan för ett nytt fängelsestraff ledde slutligen till att hon lämnade El Salvador. År 2017 beviljades María Teresa asyl i Sverige. Hon samarbetar exempelvis med Amnesty i Sverige och har blivit hörd i FN gällande situationen i El Salvador.

Abortförbud gör ingreppen farliga

Att förbjuda eller begränsa aborter tvingar människor att ty sig till hemliga och farliga ingrepp. Det gäller särskilt dem som saknar möjlighet att använda sig av privat hälsovård, eller som inte har råd att resa till ett land där aborter är tillåtna.

Enligt Världshälsoorganisationen WHO utförs 25 miljoner osäkra aborter årligen. En osäker abort definieras av WHO som en graviditet som avbrutits av en bristfälligt utbildad person eller i ohygieniska omständigheter. En osäker abort kan vara självframkallad, exempelvis genom medicin eller andra metoder som är skadliga för hälsan.

Dödsfall förknippade till osäkra aborter är vanliga i länder där aborträtten är begränsad eller har helt förbjudits.

Upplysning minskar antalet aborter

Enligt WHO är antalet aborter som lägst när människor besitter tillräckligt med information om moderna preventivmetoder och har tillgång till dem. Också sexualupplysning och tillgången till säkra och lagliga aborter minskar mängden avbrutna graviditeter.

Utöver cis-kvinnor och -flickor behöver intersexuella, transmän och -pojkar samt livmoderbärare överlag tillgång till abort. Ett av de största hindren för att få abort är de ovannämnda gruppernas bristfälliga tillgång till hälsovård. De kan möta abortmotstånd, trakasserier och vägras vård. Därtill antas ofta att preventivmedel, abort och information i anknytning till dessa är irrelevant för personerna i fråga.

Aborträtten ute i världen

Under de senaste 25 åren har nästan 50 länder gjort ändringar i sin lagstiftning för att öka tillgången till abort. År 2018 sällade sig också Irland till skaran, då en folkomröstning upphävde landets så gott som totala abortförbud. Året därefter luckrade också Nordirland upp sin stränga abortlagstiftning.

Trots att världen är på väg åt rätt håll är abort fortfarande förbjuden under alla omständigheter i Nicaragua och El Salvador. Under de senaste åren har även makthavarna i Polen föreslagit ytterligare åtstramningar i en av Europas strängaste abortlagstiftningar. Enligt WHO lever 40 procent av kvinnorna i fertil ålder i länder där rätten till abort fortfarande är hårt reglerad eller helt förbjuden.

I länder där aborter begränsas brukar lagstiftningen tillåta avbrytande av graviditet av strikt definierade orsaker. Det gäller exempelvis fall där graviditeten är en följd av våldtäkt eller incest, ifall embryot är allvarligt skadat, eller om den gravidas liv eller hälsa är hotad. Men bara en liten del av aborterna görs av dessa orsaker, vilket innebär att den begränsande lagstiftningen utsätter människor för osäkra aborter och försätter alla gravida personers liv i fara.

Antalet aborter är större i länder där tillgången till preventivmedel är begränsad. Också i länder med liberalare lagstiftning kan gravida personer stöta på hinder, så som partisk hälsorådgivning och obligatoriska betänketider.

Abort i Finland

I Finland ses aborträtten ofta som en självklarhet, men i själva verket hör Finlands abortlagstiftning till de striktaste i Europa. Kvinnans egen vilja räcker inte som grund för att avbryta en graviditet, utan tillstånd måste anhållas av två olika läkare. I praktiken har lagen tolkats rätt liberalt och majoriteten av aborterna i Finland görs av sociala skäl.

Den nuvarande lagstiftningen är problematisk med tanke på kvinnors självbestämmanderätt. Kravet på två olika läkarutlåtanden, varav den ena från specialsjukvården, drar ut på processen i onödan. Amnesty stöder Kvinnosaksförbundet Unionens kampanj EgenVilja2020, som kräver en reform av Finlands abortlagstiftning. Hösten 2020 samlade medborgarinitiativet över 50 000 underteckningar under en månad.