Riku Riski upplever inte att han skulle ha ändrat riktningen för den finländska fotbollen, men anfallarens ovanliga beslut ruskade om många andra: idrotten handlar inte bara om att vinna och om att uppnå sina barndomsdrömmar.
År 2010 beviljade Internationella fotbollsförbundet FIFA fotbolls-VM till stormrika Qatar. Landet satte igång enorma byggprojekt, mest imposant var ombyggnaden av den stora Khalifa-stadion.
Det var klart från början att de här projekten inte kunde färdigställas utan migrerande arbetstagare. Över 90 procent av den arbetsföra befolkningen i Qatar kommer från andra, i allmänhet östasiatiska länder. Sedan började det höras förfärliga nyheter från byggarbetsplatserna. Migrerande arbetare dog på grund av säkerhetsbrister. Andra levde i månader i trånga och ohygieniska förhållanden utan lön.
Riski blev förvånad över hur mycket hans beslut plötsligt avhandlades i medierna – han
hade ju redan i månader funderat på det problematiska i platsen för lägret.
Problemen bottnar i det kafalasystem som tillämpas i många länder kring Persiska viken. Systemet binder en migrerande arbetstagare till sin arbetsgivare på ett sätt som i värsta fall
får anställningsförhållandet att påminna om slaveri.
Trots att problemen med de mänskliga rättigheterna är välkända är det fortfarande populärt att förlägga träningsläger till Qatar. I januari 2019 tränade också Finlands fotbollslandslag där. Det blev dock ett enormt rabalder kring lägret med fokus på en spelare: Riku Riski.
Riski som spelar i Tippsligan, i HJK, fick inbjudan till landslagets läger, men tackade nej av etiska skäl. Fallet togs upp i medierna först när laget redan befann sig i Qatar. Då hoppades
Riski att de HJK-spelare som deltog i lägret inte skulle uppleva att han hade försatt dem i en besvärlig sits.
”Inte var det ju så trevligt när de redan befann sig där och inte visste om mitt beslut. ” konstaterar Riski.
Riski blev förvånad över hur mycket hans beslut plötsligt avhandlades i medierna – han
hade ju redan i månader funderat på det problematiska i platsen för lägret.
”Jag talade om det här med sådana kompisar som jag också annars talar om allt med. Då visste jag inte ens om jag skulle få kallelse till just det lägret”, skrattar Riski och konstaterar
att beslutet att tacka nej till slut var självklart.
Det kändes besvärande med intervjuförfrågningar från hela världen för en person som inte gärna trivs i strålkastarljuset. Medierna fick därför klara sig med de korta kommentarer som Riski gav Helsingin Sanomat. Riskis tanke var att hans tysthet skulle bidra till att den offentliga debatten håller sig till sak – till människorättssituationen i Qatar.
”Jag tycker att det gick rätt bra när allt kommer omkring. Det skrevs mycket om bollförbundet och om Qatar, medan jag var i bakgrunden.”
Hälsningar till unga
I januari 2020 listade ekonomitidningen Forbes framtidens trender inom fotboll, varav en var ställningstagande kommentarer och handlingar av spelarna. I artikeln nämndes bland annat Megan Rapinoe, som ledde det amerikanska landslaget till världsmästerskap, och Premier League spelaren Mesut Özil. Och Riku Riski.
”Om det där är Forbes prognos så är det bara bra. Det är fråga om så stora stjärnor att när de säger något börjar folk verkligen lyssna”, konstaterar Riski.
Han tycker ändå inte att man kan kräva av någon att ta ställning. Framöver hoppas han att det ska vara lätt att uttrycka sina åsikter. Det var ett budskap Riski ville förmedla också till framtidens idrottare när han besökte Backasbrinkens idrottsgymnasium.
”Jag önskar att ungdomarna tar reda på saker lite mer än bara vad som syns på ytan. Att
de vågar tänka själva och säga sin åsikt , funderar han. ”Även om jag inte upplever mig vara i en position där jag kan säga till någon att försök nu ändra något” skrattar anfallaren.
Vare sig Riski har med saken att göra eller inte har något redan förändrats – i januari 2020 höll Finlands fotbollslandslag inte läger i Qatar.
Text: Iina Lindeman
Bild: Aino Haili