Amnesty är inget utan sina medlemmar och människor som driver aktivism på gräsrotsnivå. I Finland är lokalgrupperna en väsentlig del av verksamheten – de gör våra kampanjer synliga från Lahti till Rovaniemi och från Björneborg till Kuopio. I den här artikeln träffar vi eldsjälar från Helsingfors, Åbo och Villmanstrand som berättar vad som fick dem att bli koordinatorer för lokalgrupper i sina hemstäder.
Konsta, Helsingfors lokalgrupp: Det minsta jag kan göra”
Konsta Hyötylä.
Konsta Hyötyläs relation till Amnesty började redan som ung då organisationens medlemstidning trillade genom postluckan hemma hos föräldrarna och väckte hans nyfikenhet. Under åren har Amnesty blivit en viktig kanal för honom att förverkliga sin aktivism. En praktikantperiod vid organisationen år 2019 ledde till att Konsta blev koordinator för lokalgruppen i Helsingfors och styrelsemedlem vid Amnestys finländska sektion.
Engagemanget för mänskliga rättigheter tog fart på allvar då han började insåg att han levt ett rätt privilegierat liv. Därefter kändes aktivism som det enda rätta.
“Det är inte svårt att hitta sin inre glöd då man insett att det här är det minsta jag kan göra.”
För Konsta fungerar de mänskliga rättigheterna som ett klart rättesnöre för hela den mänskliga tillvaron.
En av de mest minnesvärda stunderna från åren som aktivist har för Konsta varit den fotografiutställning som han producerade för kampanjen Nej till hatprat. Han understryker ändå att gemenskapen och känslan av kollektiv styrka hör till aktivismens mest värdefulla aspekter, och dessa uppstår i växelverkan med andra.
Det är uttryckligen vad Amnestys lokalgrupp finns till för. Gruppens verksamhet går långt ut på vad medlemmarna är intresserade av. Under åren har gruppen exempelvis ordnat debattkvällar om situationen i de palestinska områdena, deltagit i demonstrationer och samlats för mer informell samvaro. Konsta har en hälsning till alla nyfikna:
“Det är bara att hänga på! Det finns inget lättare sätt att förverkliga sig själv, och försvara de mänskliga rättigheterna på köpet!”
Jari, Åbo lokalgrupp: “Många bäckar små blir en stor å”
Jari Mikkonen.
Jari Mikkonens uppväxt på 1990-talet präglades såväl av Sovjetunionens fall och avskaffandet av apartheid-systemet som av hemstaden Jyväskyläs problem med skinheads. Omständigheterna väckte hans intresse för mänskliga rättigheter, och efter att ha kommit hem från militären kontaktade Jari Amnestys lokalgrupp i Joensuu.
“De utsåg mig genast till kassör. Då var det bara att köra på.”
Nu har Jari varit aktiv inom Amnesty redan i 20 års tid och är koordinator för lokalgruppen i Åbo. Gruppen har jobbat för de mänskliga rättigheterna till exempel genom att ordna demonstrationer och delta i kampanjen Skriv för frihet. Senast agerade de till förmån av den fängslade iranska människorättsförsvararen Atena Daemi, vars frigivning gruppen firade i våras.
Trots att verksamhet på lokalnivå ibland kan kännas småskaligt, utgör det grunden för Amnestys arbete, påminner Jari.
“Många bäckar små blir en stor å.”
Jari minns med särskild värme lokalgruppens evenemang som uppmärksammade våld mot kvinnor.
“Människor kom fram till oss och berättade om sina erfarenheter, det kändes betydelsefullt. Jag insåg att det här var viktigt för dem.”
Även om Jari inledde sitt medlemskap i lokalgruppen direkt i egenskap av kassör menar han att alla har möjlighet att delta i verksamheten med sådan intensitet som passar dem. Det går bra att vara med på ett hörn, till exempel på en introduktionsträff eller föreslå tema för en demonstration.
“Tveka inte att ta kontakt – inget köptvång!”
Sophie, Villmanstrands lokalgrupp: ”Att grunda en egen lokalgrupp kändes stort”
Sophie Tammi.
Sophie Tammi slungades in i aktivismens värld år 2020, då mordet på George Floyd fick Black Lives Matter-rörelsens protester att sprida sig som en löpeld runt hela världen. Hennes personliga erfarenheter av rasism och upplevelserna av samhällets orättvisor gav upphov till en stark känsla av att saker måste förändras.
“Jag har alltid vetat att jag kan påverka, men den stora frågan var vad jag kunde göra.”
Tidigare har Sophie fokuserat sin aktivism till sociala medier. Då hon gick med i Amnesty fick hon för första gången möjlighet att verka tillsammans med andra aktivister. I samband med ett veckoslutsevenemang för aktivister hörde hon om lokalgrupperna. Eftersom Villmanstrand inte hade en egen lokalgrupp, bestämde hon sig för att grunda en sådan.
“Att grunda en egen lokalgrupp var en stor grej för mig.”
Lokalgruppen i Villmanstrand är ny, men har redan hunnit delta i kampanjen Skriv för frihet och göra upp planer för Amnestys kommande verksamhet tillsammans med andra lokalgrupper.
“Träffarna är väldigt avslappnade och roliga. Vi tillbringar tid tillsammans, snackar om vår egen aktivism och vad som sker ute i världen.”
Att jobba ihop med andra aktivister är inspirerande och ger kraft att verka för ändamål som känns viktiga för en själv. Sophie uppmanar alla som är intresserade av människorättsarbete att testa en lokalgrupp.
Den egna aktivismen hoppas hon kunna bidra till i en värld där människor inte behöver kämpa för sina grundläggande rättigheter.
“Alla borde ha rätt att leva livet fullt ut.”
Text: Isla Arnivaara
Bilder: Privat
Intresserad att verka för mänskliga rättigheter i Svenskfinland? Hör av dig på: amjad.sher@amnesty.fi