Vem som blir Finlands nästa president avgörs denna vecka, då presidentvalets andra omgång ordnas söndagen den 11 februari. Vi bad presidentkandidaterna ta ställning till sex påståenden om hur de som president skulle främja de mänskliga rättigheterna – så här svarade Pekka Haavisto och Alexander Stubb.
Enkäten gjordes i december 2023. Vi ställde frågorna till alla nio kandidater som ställde upp i presidentvalets första omgång. Här kan du läsa alla kandidaters svar (på finska).
Kandidaterna fick ta ställning till våra påståenden med en femgradig skala: helt av samma åsikt, delvis av samma åsikt, varken av samma eller annan åsikt, delvis av annan åsikt och helt av annan åsikt.
Vi frågade kandidaterna om hur Finland borde bära sitt ansvar för den globala flyktingsituationen samt hur de ställer sig till människorättsbaserad utrikes- och säkerhetspolitik, avvecklandet av strukturell rasism, klimatkrisen, stödet till människorättsförsvarare samt främjandet av flickors och sexuella minoriteters rättigheter.
När det kommer till slutkandidaternas svar är Pekka Haavisto (obunden, stöds av De Gröna) den som genomgående uppger att han förbinder sig till att försvara de mänskliga rättigheterna. Alexander Stubb (Samlingspartiet) är delvis av samma åsikt med många av påståendena.
“Presidenten leder Finlands utrikespolitik tillsammans med statsrådet, är försvarsmaktens överbefälhavare och en opinionsledare. Enkätsvaren ger en värdefull inblick i hur kandidaterna ställer sig till centrala värdefrågor och de hjälper väljarna göra ett informerat beslut ur ett människorättsperspektiv”, säger Niina Laajapuro, chef för det människorättsarbetet vid Amnestys finländska sektion.
1. Människorättsbaserad utrikes- och säkerhetspolitik
Enligt internationella människorättsnormer och Finlands grundlag har den offentliga makten en plikt att skydda de mänskliga rättigheterna. Enligt statsrådets redogörelse om politiken för de mänskliga rättigheterna utövar Finland människorättsbaserad utrikes- och säkerhetspolitik. Finland är också med i FN:s råd för de mänskliga rättigheterna fram till utgången av år 2024.
Påstående: “Som president skulle jag aktivt främja människorättsbaserad utrikes- och säkerhetspolitik.”
Pekka Haavisto: Helt av samma åsikt
“Jag medverkade i utformningen av det förra regeringsprogrammet, som hade fokus på människorättsbaserad utrikes- och säkerhetspolitik. Som utrikesminister under åren 2019–2023 var jag också med och om att förverkliga denna politik. Presidenten kan främja människorättsbaserad politik på många sätt. Förutom i offentliga tal skulle jag också framhäva människorättsperspektivet i samband med olika möten. Jag skulle också se till att jag träffar människorättsaktörer i samband med offentliga besök.”
Alexander Stubb: Delvis av samma åsikt
“Främjandet av mänskliga rättigheter är en del av Finlands utrikespolitiska linje. Under kommande år är det tyvärr ändå s.k. hårda säkerhetsfrågor som dominerar agendan.”
2. Antirasism
Presidenten är en opinionsledare. Enligt en färsk EU-undersökning är Finland ett av Europas mest rasistiska länder. I enkäten Att vara svart i EU uppger 52 procent av finländska tillfrågade att de utsatts för rasistiska trakasserier under de senaste fem åren. Erfarenheter av etnisk profilering och diskriminering är också vardag för många. Finland har upprepade gånger prickats av människorättsorgan för bristfälliga åtgärder i bekämpningen av rasism.
Påstående: “Som president skulle jag genom mitt eget agerande främja antirasistiskt arbete och ingripandet i strukturell rasism.”
Pekka Haavisto: Helt av samma åsikt
“Det finns ingen plats för rasism i Finland. Alla människor måste garanteras människovärdigt bemötande. Diskriminering är alldeles för vanligt i arbetslivet. Den som har ett utländskt efternamn har svårare att komma på arbetsintervju. Rasistiskt prat omfattas inte av yttrandefriheten, utan är ett försök att tysta ner och förakta människor utgående från deras etnicitet eller hudfärg. Skandaler i anknytning till rasism skadar Finlands rykte internationellt och gör det svårare för oss att locka arbetskraft från utlandet. Rasism och invandringsfientlighet har ett högt pris, då man strävar efter att försvåra utländska människors sysselsättning inom till exempel vårdbranschen eller exportindustrierna.
Alexander Stubb: Delvis av samma åsikt
“Människor måste bemötas jämlikt som individer och bedömas utgående från sina handlingar och val, inte på basis av sitt ursprung.”
3. Klimatpolitik
Klimatkrisen och förlusten av biologisk mångfald är människorättskriser som är förknippade med global ojämlikhet. Enligt klimatlagen har Finland som mål att vara klimatneutralt senast år 2035. De konkreta åtgärderna för minskat beroende av fossila bränslen och stärkandet av kolsänkorna är tillsvidare ännu inte i linje med målsättningarna som fastställs i lagen.
Påstående: Som president skulle jag aktivt jobba för att tygla klimatkrisen och främja jämlik klimatpolitik.
Pekka Haavisto: Helt av samma åsikt
“Som republikens president skulle jag starkt förbinda mig till att lösningarna på klimatkrisen lyfts i centrum för Finlands utrikespolitik. Vi lever i en värld där stark klimatdiplomati entydigt kan anses gynna Finlands ekonomi och nationella intressen. En internationell utredning av World Economic Forum lyfter fram klimatkrisen som det största globala hotet. Krisen kan driva miljontals människor från sina hem och tvinga folk att lägga ner sina näringar.
Finland bör söka sig till nya samarbetspartners. Vi har gemensamma intressen såväl med de nordiska länderna som med önationer som hotas av förhöjda havsytor och Indien som satsar starkt på förnybar energi. Organisationer som FN och Arktiska rådet måste diskutera lösningar på klimatkrisen i sina mest centrala förhandlingsbord. Ett specifikt område kunde vara att följa upp Golfströmmens utveckling, som också har en stark inverkan på Finlands klimat.
Finland bör också exportera sina egna gröna lösningar ut i världen. En aktiv internationell politik stöder också detta mål.”
Alexander Stubb: Delvis av samma åsikt
“Bekämpningen av klimatförändringen är en säkerhetsfråga och en viktig del av Finlands utrikespolitik. Finland har mycket att erbjuda till exempel när det gäller utvecklingen av lösningar inom ren energi.”
4. Stödet till människorättsförsvarare
Människorättsförsvararna är en central del av människorättssystemet. I många länder är medborgarsamhällets och människorättsförsvararnas omständigheter svåra och farliga. Till exempel har regeringar, företag, väpnade grupperingar och grupper som underblåser diskriminering en strävan att tysta ner människorättsförsvarare och stoppa deras arbete. Utsatta människorättsförsvarare på olika håll i världen behöver vårt stöd.
Påstående: “Som president skulle jag stötta människorättsförsvarare genom att offentligt uttrycka stöd för deras arbete såväl internationellt som här hemma.”
Pekka Haavisto: Helt av samma åsikt
“Under min tid som utrikesminister uppdaterades Finlands anvisningar gällande människorättsförsvarare och under Finlands EU-ordförandeskap ordnade jag ett möte mellan EU-ländernas ministrar och människorättsförsvarare i Helsingfors. Denna typ av aktivitet skulle jag främja även som president. Främjandet av miljöförsvararnas mänskliga rättigheter kunde också vara ett specifikt tema som passar Finland.”
Alexander Stubb: Delvis av samma åsikt
“Jag skulle ge erkännande för personer och organisationer som jobbar för de mänskliga rättigheterna på olika håll i världen. De arbetar osjälviskt för en bättre värld.”
5. Jämlikhet mellan könen och främjandet av regnbågsrättigheter
Finland har traditionellt profilerat sig som en förespråkare av jämlikhet på de internationella arenorna. På senare tid har anti-gender-rörelsen, som ifrågasätter kvinnors och flickors samt sexuella och könsminoriteters mänskliga rättigheter – särskilt rättigheter kring sexuell och reproduktiv hälsa – vuxit sig starkare runtom i världen. Aktörerna som motarbetar jämlikhet, bland dem både statliga aktörer, medborgarsamhället och företag, har bildat internationella nätverk.
Påstående: “Som president skulle jag aktivt stötta förverkligandet av kvinnors, flickors samt sexuella och könsminoriteters rättigheter globalt.”
Pekka Haavisto: Helt av samma åsikt
“Flickors och kvinnors rättigheter har tagit ett steg bakåt runtom i världen. Vi ser oroväckande utveckling också i Europa. Finland har konsekvent främjat förverkligandet av sexuella och könsminoriteters rättigheter. Så bör det vara också i framtiden.”
Alexander Stubb: Helt av samma åsikt
“Främjandet av kvinnors och flickors rättigheter och exempelvis främjandet av utbildningsmöjligheter är effektfullt både med tanke på de mänskliga rättigheterna och på den allmänna samhälleliga utvecklingen. Jag har tidigare jobbat för jämlikt bemötande av sexuella och könsminoriteter och skulle göra det samma också som president.”
6. Flyktingars och asylsökandes rättigheter
Globalt har fler människor lämnat sina hem än någonsin tidigare. Konflikter, våld, förföljelse, människorättskränkningar och klimatkrisen kommer att öka antalet asylsökande ytterligare. Enligt FN tyder det här på att det internationella samfundet misslyckats. Länderna i den globala södern bär i nuläget det största ansvaret för flyktingar och asylsökande. Rätten att söka asyl tillhör alla på lika villkor, oberoende av en persons bakgrund.
Påstående: “Som president skulle jag jobba för att Finland bär sitt globala ansvar för världens flyktingsituation.”
Pekka Haavisto: Helt av samma åsikt
Den största flyktinggruppen som kommit till Finland är från Ukraina – cirka 50 000 flyktingar.
Det är viktigt att Finland också framöver tar hand om flyktingar som hamnat mitt i kriser och krig.
Jag skulle fästa särskild uppmärksamhet vid kvinnor och flickor vars utbildningsmöjligheter begränsats, eller som utsatts för påtryckning på grund av sina åsikter. Till dem hör exempelvis journalister och konstnärer. Vi borde ha mekanismer för att snabbt hjälpa dylika personer. Nu tänker jag på kvinnor och flickor exempelvis från Afghanistan och Iran.”
Alexander Stubb: Varken av samma eller annan åsikt
“Finland är ett av de få länder som till exempel tar emot kvotflyktingar. Tyvärr har vi fått märka att asylsökande också används för hybridoperationer. Vi behöver starkare internationellt samarbete för att motverka att människor utnyttjas i dylika syften.”