Alla i Finland har inte tillgång till hälsa på lika villkor och det finns betydande hälsoskillnader mellan olika folkgrupper. Den finländska hälsovårdens brister har prickats av internationella människorättsorgan, men trots det har Finland misslyckats trygga tillräcklig finansiering av den grundläggande hälsovården och tillgången till vård, skriver Amnesty International i en färsk rapport.
I dag, tisdagen den 13 juni, offentliggör Amnesty International rapporten “Tiedän etten saa apua” –terveydenhuollon eriarvoisuus Suomessa (sv. Jag vet att jag inte får hjälp – ojämlikhet inom hälsovården i Finland). Rapporten bygger på omfattande bakgrundsarbete och 117 intervjuer som ger insyn i den finländska hälsovården ur patienters, anställdas och experters perspektiv.
Det finländska hälsovårdssystemet är splittrat och tillgången till vård beror på bland annat en individs förmögenhet och ställning på arbetsmarknaden. De finländare som deltar i arbetslivet har tillgång till företagshälsovård och personer med goda inkomster kan använda sig av den privata hälsovården. Däremot är mindre bemedlade och ofta de sjukaste individerna beroende av den offentliga hälsovården.
”Inom den finländska hälsovården har befolkningen delats i dem som har det bättre och sämre ställt. Våra parallella hälsovårdssystem är en av orsakerna bakom den ojämlika situationen”, säger Mariko Sato, sakkunnig i ekonomiska och sociala rättigheter vid Amnestys finländska sektion.
Hinder inom vården skapar utanförskap
I samband med Amnestys intervjuer har finländare som använder sig av offentlig hälsovård berättat om hinder som de stött på då de uppsökt hjälp. Det är svårt att få tag på tidsbokningen, ingen svarar på samtal eller så ringer de inte tillbaka, köerna är orimligt långa och digitaliseringen som framskridit till följd av coronapandemin orsakar utmaningar.
”Min läkartid avbokades tre gånger…. Nu gav de mig en tid på Skype. Det här förutsätter att jag har en dator eller telefon. Och att jag har Skype och kan använda den”, berättar en 30-årig arbetslös person för Amnesty.
Amnestys rapport slår fast att upprepade problem med att få vård göder förutom hälsoskillnader också utanförskap och misstro mot samhället.
”Det är ett enormt problem att inte ens människor som lider av allvarliga hälsobesvär kan lita på att de får hjälp”, säger Mariko Sato.
”Jag litar inte alls på hälsovården, och det gör inte heller andra som fallit mellan stolarna. Folk vill inte fara till hälsocentralen, inte ens om de skulle ha brutit ryggen. De dör hellre än väntar månader på att få träffa en läkare. Tilliten saknas, besvikelserna har varit så många,” säger en 40-årig arbetslös person till Amnesty.
Nedskärningspolitik och otillräcklig finansiering förvärrar problemen
Olika regeringar har skurit ner hälsovårdens finansiering sedan början av 1990-talet. Mellan varven har anslagen till hälsovården ökat, men tillväxten har varit långsam exempelvis jämfört med andra nordiska länder. Otillräcklig finansiering och nedskärningspolitik har lett till den offentliga hälsovårdens kroniska brist på resurser och arbetskraftskraft, vilket orsakar att många inte får tillgång till vård eller är tvungna att vänta alltför länge.
För att kompensera för finansieringsunderskottet har vården börjat uppbära klientavgifter. För majoriteten av servicen inom den offentliga hälsovården uppbärs klientavgifter och så gott som inom alla välfärdsområden är klientavgifterna på högsta nivå som tillåts av lagen. År 2022 gick nästan en halv miljon av klientavgifterna inom social- och hälsovården till utmätning.
”Jag känner många i min ålder som hamnat i fattigdomsfälla på grund av dem. De väljer bort avgifterna genom att inte gå till läkaren… Man bara skjuter upp det”, säger en pensionär med små inkomster som Amnesty intervjuat.
”Klientavgifterna kan orsaka långvariga ekonomiska problem och i värsta fall leder de till att människor inte uppsöker vård. Det är fel att mindre bemedlade måste kompensera för utebliven offentlig finansiering med sina små intäkter”, konstaterar Mariko Sato.
Rätten till hälsa och Amnestys krav
Amnesty betraktar rätten till hälsa som en grundläggande mänsklig rättighet. Enligt människorättsnormerna är stater förpliktade att trygga var och en tillgången till bästa möjliga hälsa och erbjuda hälsovårdstjänster utan att diskriminera någon.
”Det här innebär tillräcklig och högklassig hälsovård till rimligt pris i rätt tid, för alla, oberoende av förmögenhet och status på arbetsmarknaden”, säger Sato.
Amnesty kräver att Finlands kommande regering stärker den grundläggande hälsovården och tryggar människors tillgång till hälsovård till ett rimligt pris på lika villkor. Situationen åtgärdas genom förbättrad finansiering, inte nedskärningar.
.
Hej där! Nu när vi fått din uppmärksamhet…
… så är vi övertygade om att du vill se mänskliga rättigheter förverkligas för alla, överallt i världen. Visste du att Amnestys arbete bygger på stödet från omtänksamma människor som du? Vi är en oberoende aktör som inte tar emot statlig finansiering. Men vi behöver privata donatorer för att trygga vårt oberoende.
Vårt arbete ger resultat. Tack vare våra donatorer har vi lyckats frigöra hundratals människor som dömts på felaktiga grunder. Vi har pressat regeringar att åtgärda diskriminerande lagstiftning, stoppat avrättningar och räddat människoliv. Med hjälp av våra donatorer kan våra experter bedriva forskning och avslöja människorättskränkningar. Vi blottlägger orättvisor och kräver att beslutsfattarna agerar.
Allt det här är möjligt med hjälp av människor som du. Tillsammans kan vi sätta stopp på tortyr, förtryck och diskriminering; hjälpa våldsutsatta kvinnor och erbjuda en bättre framtid för människor som flyr krig och förstörelse.
Därför frågar vi: har du möjlighet att bidra med en summa som passar dig? Varje donation är viktig. Ge ditt stöd för de mänskliga rättigheterna i Finland och överallt i världen!