Klimat- och människorättsorganisationerna tar regeringen Orpos otillräckliga klimatåtgärder till rätten. Organisationerna anser att statsrådet bryter mot Finlands klimatlag. De kräver tillräckliga klimatåtgärder och att grundläggande och mänskliga rättigheter tryggas. Särskilt samernas rättigheter bör uppmärksammas.
Finland kommer inte att uppfylla klimatlagens målsättningar med sina nuvarande och inplanerade klimatinsatser. Ändå har regeringen Orpo inte vidtagit de åtgärder som lagen förutsätter för att rätta till situationen. I sin klagan kräver medborgarorganisationerna att statsrådet med snabb tidtabell vidtar tillräckliga åtgärder för att uppfylla klimatlagens målsättningar.
Den klagan som lämnats in till högsta förvaltningsdomstolen har undertecknats av Finlands naturskyddsförbund, Greenpeace, Amnesty Internationals finländska sektion, Klimatmor och -farföräldrar, Luontoliitto och Suoma Sámi Nuorat – Suomen saamelaisnuoret.
“Vi har väntat på åtgärder av statsrådet för att rädda kolsänkorna redan i två års tid. Det finns rikligt med utredningar och statistik som kunde användas som underlag för beslut om tilläggsåtgärder. Ändå har inga sådana beslut fattats. Regeringens planerade åtgärder för att stärka kolsänkorna är långt ifrån den nivå som klimatlagen förutsätter,” säger Hanne Aho, klimatexpert vid Finlands naturskyddsförbund.
“Finland har en internationellt erkänd klimatlag som vi har skäl att vara stolta över. Nu måste lagen följas. Statsrådets passiva inställning, kringgåendet av lagens förpliktelser, att leva efter klimatplaner som dikteras av skogsindustrin och att backa från tidigare fastslagna åtgärder – alla dessa bryter mot klimatlagen. Därför har vi en skyldighet att agera,” säger Greenpeaces klimatexpert Kaisa Kosonen.
Grundläggande och mänskliga rättigheter måste tryggas
Staters otillräckliga klimatåtgärder äventyrar ett flertal grundläggande och mänskliga rättigheter. Medborgarorganisationerna anser att statsrådets passiva inställning är ett hot mot rätten till liv, hälsa och en ren, hälsosam och hållbar miljö. Staterna är förpliktade att trygga de grundläggande och mänskliga rättigheterna.
“Regeringens ovilja att vidta åtgärder för att motverka klimatkrisen är ett hot mot de mänskliga rättigheterna. Klimatförändringen förvärrar ojämlikhet och påfrestar redan utsatta länder, människor och samfund. Särskilt rättigheterna för ursprungsfolk, barn och andra sårbara grupper står på spel”, konstaterar klimat- och miljöexpert Elina Mikola vid Amnesty Internationals finländska sektion.
Statsrådets otillräckliga klimatåtgärder äventyrar särskilt barns och kommande generationers rättigheter, som fastställs i Finlands grundlag och FN:s barnkonvention.
“Vuxna fattar beslut om en framtid som de själva inte kommer att uppleva. Vi vill att också kommande generationer har möjlighet att åka i pulkabacken och skridskor på naturis och leva i en värld där klimatförändringen kan tyglas. Därför är det viktigt att Finland tar sitt ansvar,” säger Luontoliittos verksamhetsledare Riku Eskelinen.
“De schweiziska pensionärernas historiska seger i Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna är ett bevis på att också vi seniorer har möjlighet att påverka. Finland måste ta beslutet på allvar. För att barns klimaträttigheter kan uppfyllas i enlighet med det som fastställts av FN-kommittén för barnens rättigheter krävs att beslutsfattarna bär ett generationsöverskridande ansvar,” konstaterar Klimatmor och -farföräldrarnas sekreterare Matti Nummelin.
Som ursprungsfolk är samerna särskilt utsatta för klimatkrisen, i och med att de arktiska områdena snabbt värms upp. Att klimatet i Finland blir varmare har drastiska följder för samernas traditionella näringar och därigenom hela den samiska kulturen. Statsrådets otillräckliga klimatåtgärder och att man förbisett samernas särskilda ställning i samband med beredandet av politiska åtgärder som gäller markanvändningssektorn kränker de rättigheter som garanteras samerna i grundlagen och klimatlagen.
“Regeringens ovilja och direkta likgiltighet gentemot klimatåtgärderna har negativa följder för sameungas liv och hindrar oss från att påverka framtida utveckling”, säger Lotta Hagelin, styrelsemedlem för Suoma Sámi Nuorat.
“De samiska näringarna är beroende av mark och natur. De utgör inte bara ett jobb utan också en livsstil, en del av vår identitet och en förutsättning för att vår kultur kan leva vidare. Vi kräver att de lagar som tryggar samernas rättigheter efterlevs,” säger styrelsens suppleant Helmi Ljetoff.
Då klimatmålen äventyras krävs åtgärder
Klimatlagen, som förnyades år 2022, definierar målsättningarna och ansvarsfördelningen för hur klimatpolitiken planeras och hur den ska följas upp. Enligt klimatlagen måste statsrådet fatta beslut om ytterligare åtgärder eller omarbeta sin klimatpolitik, ifall man inte lyckas uppnå lagens målsättningar. Klimatlagen förutsätter att Finland är koldioxidneutralt senast år 2035, och därefter koldioxidnegativt. Lagen innehåller också ett mål om att stärka kolsänkorna.
Med nuvarande åtgärder kommer Finland inte att uppnå de målsättningar som definieras i klimatlagen och i EU:s förordning om kolsänkor (LULUCF). Det här visar klimatårsberättelserna för år 2023 och 2024. Statsrådets planerade tilläggsåtgärder uppfyller inte klimatlagens förpliktelser och svarar inte på de faktiska behoven. Därtill har statsrådet backat gällande flera åtgärder som definieras i de rådande klimatpolitiska planerna. För att motarbeta en kollaps av kolsänkorna finns ett centralt verktyg, klimatplanen för markanvändningssektorn, som inte kommer att uppdateras, trots att den till stora delar är helt föråldrad och dess finansiering är otillräcklig.
Tidigare finländsk rättspraxis har i regel inte tillåtit klagomål som gäller beslutsfattarnas passivitet. I ett beslut från juni 2023 konstaterar Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) ändå att en klagan gällande statsrådets passivitet kunde drivas med framgång i följande situationer: ifall statsrådets agerande kan ha följder som står i strid med klimatlagen eller om dess agerande påvisar att statsrådet inte har som avsikt att vidta tillräckliga åtgärder med den tidtabell som krävs för att nå klimatlagens målsättningar och uppfylla dess förpliktelser. I och med att medborgarorganisationerna anser att statsrådets agerande står i strid med klimatlagen, är detta rätt tidpunkt för HFD att ta ställning i frågan.