Demonstrationsobservationer är ett av de viktigaste sätten för Amnesty att samla in information om hur mötesfriheten förverkligas i Finland. Tre frivilliga berättar vad uppdraget som observatör går ut på.
Emi M: “En möjlighet att utvidga mitt kunnande”
Jag hoppas det skulle bli normalt och vardagligt att gå på demonstration. Demonstrationer borde vara en tillgänglig form av medborgaraktivism, där alla kan delta med låg tröskel. Man borde kunna dra ut på gatan utan att behöva vara rädd för sin säkerhet eller sitt rykte. Att stå ute och frysa under vintern eller svettas i solen på sommaren är ett litet pris för att få främja demonstrationsrätten.
Jag har själv varit med om att ordna demonstrationer och har också deltagit i dem i egenskap av ordningsvakt. Som demonstrationsobservatör har jag möjlighet att utvidga mitt kunnande och min uppfattning om hur det är att demonstrera i Finland och hur våra medborgerliga rättigheter förverkligas.
Som observatör får man använda alla sina sinnen och sin tankeförmåga på ett annorlunda sätt jämfört med en vanlig arbetsdag på kontoret – man räknar deltagare, fäster uppmärksamhet vid detaljer och jobbar i team. Ibland kan det vara rätt tråkigt, man bara går omkring och iakttar det som händer.
Ibland är observationsverksamheten ett fönster mot ideologier som man aldrig kunde tänka sig att stödja. Över lag tänker jag att det borde finnas mer empati i samhället. Trots att jag inte håller med en person med annorlunda åsikter kan jag ändå se att det finns en människa bakom ideologin. Kunde jag försöka förstå mig på personen – varför känner denne så starkt att hen står och skriker framför riksdagshuset mitt i vintern?
Sofia M: “Jag rekommenderar att testa”
Jag hade redan en längre tid funderat vad som skulle vara det lämpligaste sättet för mig att delta, påverka och syssla med meningsfullt volontärarbete. Att granska demonstrationer från ett utomstående perspektiv i stället för att vara deltagare kändes som en ny och intressant möjlighet.
Det har varit intressant att bevittna olika typers demonstrationer i egenskap av observatör. En del har varit jättesmå, andra mycket stora, i vissa är polisen aktivt närvarande och andra har polisen inte ens haft vetskap om. Variationen är stor. Jämfört med många andra länder mår mötesfriheten i Finland bra. Ändå kan polisens agerande ibland kritiseras. Utgående från mina erfarenheter kommunicerar ändå polisen och demonstranterna rätt bra sinsemellan.
De mest utmanande situationerna är sådana där det sker mycket på en och samma gång. Då måste jag fundera om jag hunnit anteckna allt det viktiga. Rapportering som sker efteråt är en del av uppdraget. Ibland är det svårt att komma ihåg allting och då vi jobbar i par kan ens kollega ha en helt annan tolkning av det som skett.
Själv har jag gillat att jobba ihop med personer med mer erfarenhet av observatörsuppdrag. På det sättet lär man sig så småningom att fästa uppmärksamhet vid olika saker. Jag skulle definitivt uppmuntra alla som intresserar sig för observatörsuppdraget att testa och lära sig av andra.
Jussi A: “Uppdraget kändes naturligt”
Jag har inte vuxit upp med att demonstrera. Av någon anledning tror jag inte demonstrationer är en del av finländsk demokratiuppfostran. Det är lite synd att jag inte varit med om mer demonstrationer under mitt liv.
Jag gick observatörsutbildningen, eftersom uppdraget lät som en bra möjlighet att lära sig mer om medborgerliga och mänskliga rättigheter i samband med demonstrationstillfällen. Rollen som observatör kändes naturlig, då jag saknar demonstrationserfarenhet men tycker detta är viktigt.
Observatörsuppdraget kräver att man är alert. Det är roligt, men kan också vara tungt – ibland kan det vara jättekallt eller så kan demonstrationen hålla på väldigt länge. Förstås krävs också förberedelser före och efter demonstrationen, och ibland kan dagarna vara stora kraftansträngningar. Efteråt känns det ändå bra att veta att man gjort något viktigt.
Jag kan varmt rekommendera att komma med. Tack vare observatörsuppdraget har jag sett demonstrationer som jag inte annars skulle ha bevittnat. Det är en bra roll som ger en insyn i hur det finska medborgarsamhället mår. Man ser vilka befolkningsgrupper är ute och försvarar sina rättigheter och noterar saker som i vardagen kunde gå en förbi. Det är väldigt värdefullt och ögonöppnande.
Hej där! Nu när vi fått din uppmärksamhet…
… så är vi övertygade om att du vill se mänskliga rättigheter förverkligas för alla, överallt i världen. Visste du att Amnestys arbete bygger på stödet från omtänksamma människor som du? Vi är en oberoende aktör som inte tar emot statlig finansiering. Men vi behöver privata donatorer för att trygga vårt oberoende.
Vårt arbete ger resultat. Tack vare våra donatorer har vi lyckats frigöra hundratals människor som dömts på felaktiga grunder. Vi har pressat regeringar att åtgärda diskriminerande lagstiftning, stoppat avrättningar och räddat människoliv. Med hjälp av våra donatorer kan våra experter bedriva forskning och avslöja människorättskränkningar. Vi blottlägger orättvisor och kräver att beslutsfattarna agerar.
Allt det här är möjligt med hjälp av människor som du. Tillsammans kan vi sätta stopp på tortyr, förtryck och diskriminering; hjälpa våldsutsatta kvinnor och erbjuda en bättre framtid för människor som flyr krig och förstörelse.
Därför frågar vi: har du möjlighet att bidra med en summa som passar dig? Varje donation är viktig. Ge ditt stöd för de mänskliga rättigheterna i Finland och överallt i världen!